Ofta när jag frågar vänner och bekanta hur de mår svarar de något i stil med ” Allt är bra, det är bara lite för mycket.” För mycket att göra, för lite tid, för mycket stress.
Mina vänner har bra jobb, friska barn, fina hus. De lever “lyckade” liv. Problemet är bara lite stress. Inte något att jaga upp sig över, för egentligen är ju allt bra. “Lite stress” är normalt – många ser det till och med som ett bevis för att man är “lyckad”: att vara upptagen och ha mycket att göra är ett tecken att vi är betydelsefulla.
På något plan vet vi förstås att vi skulle vilja vara mindre stressade, men för de flesta av oss har stressen blivit till ett ständigt närvarande bakgrundsbrus, något som vi knappt lägger märke till längre.
Och på något sätt lyckas vi – precis som med rökning, alkohol eller forkörning – intala oss att, ja, i teorin är det farligt, men inte för oss. Det är ANDRA som drabbas.
De högpresterande drabbas värst
En paradox med utmattningssyndrom är att det ofta är de människor som minst tror att de är i riskzonen som drabbas: det är högpresterande människor som är vana att alltid kunna lägga in en växel till – att de bara kan sova lite mindre, hoppa över lunchpausen, skippa fritidsaktiviteterna osv.
Jag var själv länge en av dessa överpresterande människor med ”superhjälte-ambitioner” – tills jag som 30-åring drabbades av en utmattningsdepression som det tog mig flera år att någorlunda hämta mig ifrån, och som fortsatte att påverka mitt liv i form av låg energi och hög stresskänslighet i mer än 10 år därefter.
Trots att jag själv upplevt hur otroligt förödande stress kan vara var det inte förrän för två år sedan jag verkligen förstod vad stress är, varför det är så skadligt både fysiskt och psykiskt och framför allt lärde mig att kontrollera stressen i mitt liv.
För utmattningsdepression är inte det värsta som kan drabba oss. Stress är, förutom det välkända sambandet med hjärtinfarkt och högt blodtryck, en riskfaktor för allt från nedsatt fertilitet till cancer och demens. Enligt vad jag har lärt mig de senaste åren verkar stress vara ett av de största hoten överhuvudtaget mot vår hälsa och allmänna välbefinnande. Så om du ofta känner dej stressad och pressad är det en otroligt bra investering att lära dej hur du kan minimera stressen i ditt liv!
Vad är stress, egentligen?
Rent biolologiskt är stress kroppens ”undantagstillstånd”. Vid kris-situationer, som t.ex. när vi hotas av en fiende (tänk grottlejon) är våra kroppar designade för att göra viktiga omprioriteringar av sina resurser så att vi så fort som möjligt kan ”fly eller fäkta”, alltså försvara oss.
Detta tillstånd, som på engelska kallas Fight or flight-response, innebär att i princip alla resurser går till våra muskler. Kroppen pumpar ut cortisol och adrenalin som bland annat behövs för att hämta glukos från cellerna för att ge oss snabb energi. Vårt fokus förändras – vi får ”tunnelseende”. Hjärtat och andningen blir snabbare och mer blod går ut i musklerna så att de ska få syre för att kunna göra sitt springa-eller-slåss-jobb så bra som möjligt. Vi blir ofta aggressiva.
Samtidigt ges alla processer som inte har att göra med vår akuta överlevnad lägre prioritet: Immunsystem, fortplantningsystem och kroppens allmäna reparationsarbeten i våra celler samt en stor del av vår tankeverksamhet ställs på stand-by, för alla dessa processer är ju tämligen oviktiga om vi nu inte överlever attacken av det där grottlejonet.
Allt det här är jättebra – vid tillfälliga kris-situationer. Problemet är att grottlejon är sällsynta i dagens samhälle, medan andra saker som vi uppfattar som hotfulla är dessto vanligare: Oändliga göra-listor, ett ständigt flöde av information vi på ett eller annat sätt måste hantera, besvärliga kollegor och trotsiga barn, och, framför allt, en känsla av att dygnet har alldelens för få timmar.
Vad som de flesta inte känner till är att även så kallad ”positiv stress” , alltså när vi är ”uppjagade” /speedade för att vi gör roliga saker, kan bli till ett problem om vi inte också har effektiva sätt att tillräckligt ofta gå ner i varv och låta kroppen och hjärnan vila.
Som om inte detta vore nog tillkommer biologiska stressorer som de flesta av oss inte har en aning om påverkar vår stress-respons, där sömnbrist, en ojämn blodsockernivå i blodet och mat vi egentligen inte tål tillhör de vanligste.
Som ett resultat befinner sig de flesta av oss i ”fight-or-flight”-tillstånd mest hela tiden, och så småningom omvandlas stressen från akut till kronisk.
Precis som att den som övar flitigt på ett pianostycke till slut kan spela detta i princip i sömnen, blir vår stressreaktion med tiden ”bättre och bättre”, alltså i betydelsen starkare och snabbare, tills vi till slut kan försätta oss i fullt fight-or-flight-mode bara genom att snudda vid en tanke på något som stressar oss.
Detta fenomen kallas ”hjärnans plasticitet”. De processer som hjärnan utför ofta leder till synbara förändringar i hjärnans struktur. Detta utnyttjar alltså en pianist till sin fördel – övning ger som bekant färdighet. Och även vi kan dra nytta av det – när vi väl förstått hur hjärnan fungerar, så att vi kan styra plasticiteten på ett sätt som hjälper oss istället för att stjälpa oss.
Hur bryta den onda cirkeln?
Att minska stressen i våra liv är ofta en lång process som kan innefatta många förändringar. Denna lista är tänkt som en översikt över några faktorer som kan hjälpa dej. Mer konkreta tips kommer fortlöpande att publiceras här på Stigfinnare!
-
Inse och acceptera att stress inte är ett ”I-landsproblem” utan innebär ett reelt hot mot din hälsa.
Varje gång du blir stressad signalerar du till kroppen att det som stressar dig är viktigare än ditt immunsystem och din långsiktiga hälsa. Därmed triggas alltså kroppens fight-or-flight- respons vilket innebär en nedprioritering av viktiga funktioner som immunförsvar, fortplantningssystem och cell-reparaturer. Om du är kroniskt stressad går dessa funktioner konstant på sparlåga. Det är alltså inte konstigt att stress ökar risken för cancer och många andra sjukdomar, eftersom kroppens immunförsvar och cell-förnyelse-arbete får för lite resurser att göra sitt jobb ordentligt. Det är heller inte konstigt att fler och fler har problem att få barn, eller t.o.m. tappar sexlusten helt och hållet. Reproduktions-systemet, med allt vad det innebär av hormoner som behöver vara i rätt balans, ställs som sagt på stand-by när kroppen tror att vi står inför ett akut hot.
-
“Det handlar inte om hur vi har det men om hur vi tar det”
Hur stressade vi är och hur mycket vi har att göra eller hur mycket vi överhuvudtaget presterar har väldigt lite med varandra att göra. Många människor som är extremt högpresterande kan fortsätta att ha ett fullt schema år efter år tack vare att de INTE är stressade. Och det är fullt möjlligt att vara extremt stressad hela tiden utan att egentligen göra någonting. Visst är det viktigt att se över dina yttre stressorer – om det är saker som du faktiskt bör ta bort från din göra-lista, och om det finns saker du kan göra för att göra vardagen enklare. De flesta av oss behöver bli bättre på att säga nej och prioritera!Det viktigaste är dock vad du tänker. Det är inga problem att ha en oändlig göra-lista om den inte stressar dej utan du kan jobba på i ett för dig behagligt tempo, ge dej själv cred för de saker du faktiskt gör och även avsätter tillräckligt med tid för vila och återhämtning. Att ändra sina tankar är dock inget som de flesta av oss gör i en handvändning. Mental träning, meditation, mindfullness och hypnos är några tekniker som kan hjälpa – kom ihåg, övning ger färdighet!
-
Gör sömn och aktiv vila till prioriteter i ditt liv.
När vi sover sker de livsviktiga reparationsarbetena i kroppen. Vi regenereras (återskapas) – bokstavligt talat. Muskler växer tex. inte när vi tränar utan när vi sover.Sömnen är även viktig för hjärnans regeneration och utveckling. I Anders Ericssons berömda ”10 000-timmars-studie” visade det sig att den näst viktigaste faktorn för framgångsrika musiker efter hur mycket, och framför allt HUR de övat, var hur mycket de sov. De bästa violinisterna i studien sov betydligt mer än genomsnittet, och många hade även en vana att sova middag. Det verkar som att de nya kopplingar i hjärnan som är en förutsättning för att vi ska lära oss saker, framför allt bildas när vi sover. Vi kan alltså sova oss smarta!Men kom ihåg att FÖR mycket sömn inte heller är bra. Om du inte känner dej utvilad efter 8-9 timmars sömn är det förmodligen andra faktorer i ditt liv du behöver ändra på. (Även om det sägs att Albert Einstein hade för vana att sova 10 timmar/dygn)Men aktiv vila är precis lika viktigt som sömn Vad menar jag med det? Att göra saker som är avkopplande, och att ha roligt. Att ta tid att umgås med vänner, att göra något bara för skojs skull, om det nu är att måla akvarell, spela gitarr eller sjunga i kör.Att skratta, vare sig du dummar dej med en kompis, går på skrattmeditation eller ser en komedi, är en av de bästa sakerna du kan göra för att minska stressen och därmed hjälpa kroppens immunsystem att fungera bättre. Men extremt välgörande är även att göra saker som är meditativa – gå på en lång skogspromenad, sticka eller träna yoga.
-
Motionera!
De flesta av oss har en diffus känsla av att vi ”borde” motionera mer. För de flesta av oss handlar detta om en vag idé att det skulle vara bra att vara i bättre form. Men faktum är att den absolut viktigaste anledningen att motionera har väldigt lite att göra med att se bättre ut i en bikini:När vi får upp flåset ordentligt (mindre viktigt om det är genom att springa, styrketräna eller dansa) så är det som en storstädning för vårt system. Stresshormoner ”spolas bort” och ersätts med det härliga lyckohormonet endorfin.Om du någon gång har sprungit med hjärtat i halsgropen och precis hunnit med bussen vet du hur det känns när stressen ersätts med lättnad och avkoppling. Men eftersom vi inte kan springa ifrån de flesta av våra stressorer, och det oftast inte är uppskattat att slå till chefen när hen säger något dumt, så behöver vi ha ett annat sätt att bli av med alla stresshormoner vi samlar på oss.Det fina är att det inte behöver vara så mycket eller komplicerat. Att göra något som höjer pulsen rejält i 20 minuter 2-3 gånger i veckan är tillräckligt för de flesta av oss för att bli av med all ”gammal” stress.En bonus: Höpulsträning 2X20 minuter/vecka ger samma mentala stämningshöjande effekt som en normal dos antidepressiva tabletter.
-
Se över dina relationer!
Vi människor är flockdjur. Närhet och kärlek tillhör våra grundläggande behov. I en Harvard-studie om vad som avgör hur lyckliga människor var visade det sig att den enskillt viktigaste faktorn var kvalitén på deras nära relationer. Människor som angav att de var nöjda med sina relationer var generellt lyckligare och på sikt även friskare än de som angav att de var ensamma eller missnöjda med sina relationer. Det finns forskare som menar att ensamhet är lika skadligt för hälsan som att röka 15 cigaretter om dagen! Men dåliga relationer kan också vara en källa till enormt mycket stress. Få saker är så nedbrytande som toxiska relationer, vare sig det är i hemmet, i skolan eller på en arbetsplats. Har du människor omkring dig som har för vana att trycka ned dig snarare än lyfta upp dig är det dags att fundera på om de verkligen förtjänar en plats i ditt liv.
-
Minimera de biologiska stressorerna!
De flesta av oss tror att blodsocker bara är något som diabetiker behöver bry sig om. Fel! Såväl en för hög blodsockernivå, (som när vi ätit för mycket socker eller andra lätt-tillgängliga kolhydrater som ljust bröd), som en för låg blodsockernivå (som när vi hoppar över måltider eller , ironiskt nog som ett resultat av att vi får en blodsockerdipp efter en blodsockertopp på grund av att för mycket insulin pumpats ut i blodet, ) resulterar i en stress-reaktion i kroppen. Det är faktiskt en av de vanligaste orsakerna för stress överhuvudtaget!För att hindra blodsockret att sjunka för lågt utsöndrar kroppen stress-hormonet cortisol för att hämta glycos från cellerna. Händer detta för ofta riskerar binjurarna (som producerar cortisol) att bli utmattade. Som ett resultat har vi för lite cortisol, och kroppen tvingas ta till nödreserven: adrenalin. Detta är för övrigt en vanlig orsak till sömnstörningar. Det enklaste sättet att komma till rätta med stressen som resulterar av blodsockersvängningar är att byta till en speciell version av LCHF-dieten (low carb high fat- alltså lite kolhydrater mycket fett) eller åtminstone bli väldigt medveten om GI. (glykokemiskt index, alltså hur snabbt olika livsmedel höjer blodsockret) Att äta saker vi egentligen inte tål framkallar också stress-reaktioner i kroppen.En nöt-allergiker behöver inte tvivla – det är väldigt klart vad som händer när de äter nötter. Men många av oss har livsmedelsintoleranser som yttrar sig på ett mycket mindre tydligt sätt, och vet därmed inte om dem. Jag visste tex. länge inte om att jag inte tål gluten. Idag vet jag att varje gång jag äter gluten framkallas en stress-reaktion för att hjälpa kroppen hantera detta ”hot”. Jag märker det framförallt genom att jag får hjärtklappning.
-
Lär dig vara tacksam för det som faktiskt är bra i ditt liv!
Uppmaningen att vara ”tacksam” är något som kan ha en viss negativ laddning i svenskan. För många känns det som en käftsmäll, som att vi inte skulle ha rätt att klaga på det som är fel. Men faktum är att det finns få tekniker som så snabbt kan hjälpa dej att minska stress, komma ur depression och allmänt få ett mer konstruktivt sätt att hantera problem som att praktisera ”gratitude” som det heter på engelska. Genom att varje dag skriva ned åtminstone tre saker vi är tacksamma för övar vi oss på att ändra vårt fokus från det negativa till det positiva.Jag lovar, det ger en helt annan känsla om du är tacksam för att dina barn är friska och har starka röster än om du är stressad över att de skriker… Och med den känslan kan du kanske lättare hitta en lösning på problemet än om du går in i fight-or-flight-mode, får tunnelseende och ryter åt dem att hålla käften.
-
Minska på intrycken!
De flesta av oss skulle må bra av att “informationbanta”. Mängden information som vi dagligen utsätts för har på grund av vår allt mer ökande uppkoppling till internet via våra laptopar och smartphones ökat lavinartat de senaste åren. Kom ihåg att Tv, facebook, att slösurfa etc. INTE är avkoppling för vår hjärna! Försök byta ut en del av din screen time mot mer avkopplande aktiviteter som att läsa (alltså en BOK 🙂 ), meditera, promenera eller skriva.
Ofta när jag frågar vänner och bekanta hur de mår svarar de något i stil med ” Allt är bra, det är bara lite för mycket.” För mycket att göra, för lite tid, för mycket stress.
Mina vänner har bra jobb, friska barn, fina hus. De lever “lyckade” liv. Problemet är bara lite stress. Inte något att jaga upp sig över, för egentligen är ju allt bra. “Lite stress” är normalt – många ser det till och med som ett bevis för att man är “lyckad”: att vara upptagen och ha mycket att göra är ett tecken att vi är betydelsefulla.
På något plan vet vi förstås att vi skulle vilja vara mindre stressade, men för de flesta av oss har stressen blivit till ett ständigt närvarande bakgrundsbrus, något som vi knappt lägger märke till längre.
Och på något sätt lyckas vi – precis som med rökning, alkohol eller forkörning – intala oss att, ja, i teorin är det farligt, men inte för oss. Det är ANDRA som drabbas.
De högpresterande drabbas värst
En paradox med utmattningssyndrom är att det ofta är de människor som minst tror att de är i riskzonen som drabbas: det är högpresterande människor som är vana att alltid kunna lägga in en växel till – att de bara kan sova lite mindre, hoppa över lunchpausen, skippa fritidsaktiviteterna osv.
Jag var själv länge en av dessa överpresterande människor med ”superhjälte-ambitioner” – tills jag som 30-åring drabbades av en utmattningsdepression som det tog mig flera år att någorlunda hämta mig ifrån, och som fortsatte att påverka mitt liv i form av låg energi och hög stresskänslighet i mer än 10 år därefter.
Trots att jag själv upplevt hur otroligt förödande stress kan vara var det inte förrän för två år sedan jag verkligen förstod vad stress är, varför det är så skadligt både fysiskt och psykiskt och framför allt lärde mig att kontrollera stressen i mitt liv.
För utmattningsdepression är inte det värsta som kan drabba oss. Stress är, förutom det välkända sambandet med hjärtinfarkt och högt blodtryck, en riskfaktor för allt från nedsatt fertilitet till cancer och demens. Enligt vad jag har lärt mig de senaste åren verkar stress vara ett av de största hoten överhuvudtaget mot vår hälsa och allmänna välbefinnande. Så om du ofta känner dej stressad och pressad är det en otroligt bra investering att lära dej hur du kan minimera stressen i ditt liv!
Vad är stress, egentligen?
Rent biolologiskt är stress kroppens ”undantagstillstånd”. Vid kris-situationer, som t.ex. när vi hotas av en fiende (tänk grottlejon) är våra kroppar designade för att göra viktiga omprioriteringar av sina resurser så att vi så fort som möjligt kan ”fly eller fäkta”, alltså försvara oss.
Detta tillstånd, som på engelska kallas Fight or flight-response, innebär att i princip alla resurser går till våra muskler. Kroppen pumpar ut cortisol och adrenalin som bland annat behövs för att hämta glukos från cellerna för att ge oss snabb energi. Vårt fokus förändras – vi får ”tunnelseende”. Hjärtat och andningen blir snabbare och mer blod går ut i musklerna så att de ska få syre för att kunna göra sitt springa-eller-slåss-jobb så bra som möjligt. Vi blir ofta aggressiva.
Samtidigt ges alla processer som inte har att göra med vår akuta överlevnad lägre prioritet: Immunsystem, fortplantningsystem och kroppens allmäna reparationsarbeten i våra celler samt en stor del av vår tankeverksamhet ställs på stand-by, för alla dessa processer är ju tämligen oviktiga om vi nu inte överlever attacken av det där grottlejonet.
Allt det här är jättebra – vid tillfälliga kris-situationer. Problemet är att grottlejon är sällsynta i dagens samhälle, medan andra saker som vi uppfattar som hotfulla är dessto vanligare: Oändliga göra-listor, ett ständigt flöde av information vi på ett eller annat sätt måste hantera, besvärliga kollegor och trotsiga barn, och, framför allt, en känsla av att dygnet har alldelens för få timmar.
Vad som de flesta inte känner till är att även så kallad ”positiv stress” , alltså när vi är ”uppjagade” /speedade för att vi gör roliga saker, kan bli till ett problem om vi inte också har effektiva sätt att tillräckligt ofta gå ner i varv och låta kroppen och hjärnan vila.
Som om inte detta vore nog tillkommer biologiska stressorer som de flesta av oss inte har en aning om påverkar vår stress-respons, där sömnbrist, en ojämn blodsockernivå i blodet och mat vi egentligen inte tål tillhör de vanligste.
Som ett resultat befinner sig de flesta av oss i ”fight-or-flight”-tillstånd mest hela tiden, och så småningom omvandlas stressen från akut till kronisk.
Precis som att den som övar flitigt på ett pianostycke till slut kan spela detta i princip i sömnen, blir vår stressreaktion med tiden ”bättre och bättre”, alltså i betydelsen starkare och snabbare, tills vi till slut kan försätta oss i fullt fight-or-flight-mode bara genom att snudda vid en tanke på något som stressar oss.
Detta fenomen kallas ”hjärnans plasticitet”. De processer som hjärnan utför ofta leder till synbara förändringar i hjärnans struktur. Detta utnyttjar alltså en pianist till sin fördel – övning ger som bekant färdighet. Och även vi kan dra nytta av det – när vi väl förstått hur hjärnan fungerar, så att vi kan styra plasticiteten på ett sätt som hjälper oss istället för att stjälpa oss.
Hur bryta den onda cirkeln?
Att minska stressen i våra liv är ofta en lång process som kan innefatta många förändringar. Denna lista är tänkt som en översikt över några faktorer som kan hjälpa dej. Mer konkreta tips kommer fortlöpande att publiceras här på Stigfinnare!
Inse och acceptera att stress inte är ett ”I-landsproblem” utan innebär ett reelt hot mot din hälsa.
Varje gång du blir stressad signalerar du till kroppen att det som stressar dig är viktigare än ditt immunsystem och din långsiktiga hälsa. Därmed triggas alltså kroppens fight-or-flight- respons vilket innebär en nedprioritering av viktiga funktioner som immunförsvar, fortplantningssystem och cell-reparaturer. Om du är kroniskt stressad går dessa funktioner konstant på sparlåga. Det är alltså inte konstigt att stress ökar risken för cancer och många andra sjukdomar, eftersom kroppens immunförsvar och cell-förnyelse-arbete får för lite resurser att göra sitt jobb ordentligt. Det är heller inte konstigt att fler och fler har problem att få barn, eller t.o.m. tappar sexlusten helt och hållet. Reproduktions-systemet, med allt vad det innebär av hormoner som behöver vara i rätt balans, ställs som sagt på stand-by när kroppen tror att vi står inför ett akut hot.
“Det handlar inte om hur vi har det men om hur vi tar det”
Hur stressade vi är och hur mycket vi har att göra eller hur mycket vi överhuvudtaget presterar har väldigt lite med varandra att göra. Många människor som är extremt högpresterande kan fortsätta att ha ett fullt schema år efter år tack vare att de INTE är stressade. Och det är fullt möjlligt att vara extremt stressad hela tiden utan att egentligen göra någonting. Visst är det viktigt att se över dina yttre stressorer – om det är saker som du faktiskt bör ta bort från din göra-lista, och om det finns saker du kan göra för att göra vardagen enklare. De flesta av oss behöver bli bättre på att säga nej och prioritera!Det viktigaste är dock vad du tänker. Det är inga problem att ha en oändlig göra-lista om den inte stressar dej utan du kan jobba på i ett för dig behagligt tempo, ge dej själv cred för de saker du faktiskt gör och även avsätter tillräckligt med tid för vila och återhämtning. Att ändra sina tankar är dock inget som de flesta av oss gör i en handvändning. Mental träning, meditation, mindfullness och hypnos är några tekniker som kan hjälpa – kom ihåg, övning ger färdighet!
Gör sömn och aktiv vila till prioriteter i ditt liv.
När vi sover sker de livsviktiga reparationsarbetena i kroppen. Vi regenereras (återskapas) – bokstavligt talat. Muskler växer tex. inte när vi tränar utan när vi sover.Sömnen är även viktig för hjärnans regeneration och utveckling. I Anders Ericssons berömda ”10 000-timmars-studie” visade det sig att den näst viktigaste faktorn för framgångsrika musiker efter hur mycket, och framför allt HUR de övat, var hur mycket de sov. De bästa violinisterna i studien sov betydligt mer än genomsnittet, och många hade även en vana att sova middag. Det verkar som att de nya kopplingar i hjärnan som är en förutsättning för att vi ska lära oss saker, framför allt bildas när vi sover. Vi kan alltså sova oss smarta!Men kom ihåg att FÖR mycket sömn inte heller är bra. Om du inte känner dej utvilad efter 8-9 timmars sömn är det förmodligen andra faktorer i ditt liv du behöver ändra på. (Även om det sägs att Albert Einstein hade för vana att sova 10 timmar/dygn)Men aktiv vila är precis lika viktigt som sömn Vad menar jag med det? Att göra saker som är avkopplande, och att ha roligt. Att ta tid att umgås med vänner, att göra något bara för skojs skull, om det nu är att måla akvarell, spela gitarr eller sjunga i kör.Att skratta, vare sig du dummar dej med en kompis, går på skrattmeditation eller ser en komedi, är en av de bästa sakerna du kan göra för att minska stressen och därmed hjälpa kroppens immunsystem att fungera bättre. Men extremt välgörande är även att göra saker som är meditativa – gå på en lång skogspromenad, sticka eller träna yoga.
Motionera!
De flesta av oss har en diffus känsla av att vi ”borde” motionera mer. För de flesta av oss handlar detta om en vag idé att det skulle vara bra att vara i bättre form. Men faktum är att den absolut viktigaste anledningen att motionera har väldigt lite att göra med att se bättre ut i en bikini:När vi får upp flåset ordentligt (mindre viktigt om det är genom att springa, styrketräna eller dansa) så är det som en storstädning för vårt system. Stresshormoner ”spolas bort” och ersätts med det härliga lyckohormonet endorfin.Om du någon gång har sprungit med hjärtat i halsgropen och precis hunnit med bussen vet du hur det känns när stressen ersätts med lättnad och avkoppling. Men eftersom vi inte kan springa ifrån de flesta av våra stressorer, och det oftast inte är uppskattat att slå till chefen när hen säger något dumt, så behöver vi ha ett annat sätt att bli av med alla stresshormoner vi samlar på oss.Det fina är att det inte behöver vara så mycket eller komplicerat. Att göra något som höjer pulsen rejält i 20 minuter 2-3 gånger i veckan är tillräckligt för de flesta av oss för att bli av med all ”gammal” stress.En bonus: Höpulsträning 2X20 minuter/vecka ger samma mentala stämningshöjande effekt som en normal dos antidepressiva tabletter.
Se över dina relationer!
Vi människor är flockdjur. Närhet och kärlek tillhör våra grundläggande behov. I en Harvard-studie om vad som avgör hur lyckliga människor var visade det sig att den enskillt viktigaste faktorn var kvalitén på deras nära relationer. Människor som angav att de var nöjda med sina relationer var generellt lyckligare och på sikt även friskare än de som angav att de var ensamma eller missnöjda med sina relationer. Det finns forskare som menar att ensamhet är lika skadligt för hälsan som att röka 15 cigaretter om dagen! Men dåliga relationer kan också vara en källa till enormt mycket stress. Få saker är så nedbrytande som toxiska relationer, vare sig det är i hemmet, i skolan eller på en arbetsplats. Har du människor omkring dig som har för vana att trycka ned dig snarare än lyfta upp dig är det dags att fundera på om de verkligen förtjänar en plats i ditt liv.
Minimera de biologiska stressorerna!
De flesta av oss tror att blodsocker bara är något som diabetiker behöver bry sig om. Fel! Såväl en för hög blodsockernivå, (som när vi ätit för mycket socker eller andra lätt-tillgängliga kolhydrater som ljust bröd), som en för låg blodsockernivå (som när vi hoppar över måltider eller , ironiskt nog som ett resultat av att vi får en blodsockerdipp efter en blodsockertopp på grund av att för mycket insulin pumpats ut i blodet, ) resulterar i en stress-reaktion i kroppen. Det är faktiskt en av de vanligaste orsakerna för stress överhuvudtaget!För att hindra blodsockret att sjunka för lågt utsöndrar kroppen stress-hormonet cortisol för att hämta glycos från cellerna. Händer detta för ofta riskerar binjurarna (som producerar cortisol) att bli utmattade. Som ett resultat har vi för lite cortisol, och kroppen tvingas ta till nödreserven: adrenalin. Detta är för övrigt en vanlig orsak till sömnstörningar. Det enklaste sättet att komma till rätta med stressen som resulterar av blodsockersvängningar är att byta till en speciell version av LCHF-dieten (low carb high fat- alltså lite kolhydrater mycket fett) eller åtminstone bli väldigt medveten om GI. (glykokemiskt index, alltså hur snabbt olika livsmedel höjer blodsockret) Att äta saker vi egentligen inte tål framkallar också stress-reaktioner i kroppen.En nöt-allergiker behöver inte tvivla – det är väldigt klart vad som händer när de äter nötter. Men många av oss har livsmedelsintoleranser som yttrar sig på ett mycket mindre tydligt sätt, och vet därmed inte om dem. Jag visste tex. länge inte om att jag inte tål gluten. Idag vet jag att varje gång jag äter gluten framkallas en stress-reaktion för att hjälpa kroppen hantera detta ”hot”. Jag märker det framförallt genom att jag får hjärtklappning.
Lär dig vara tacksam för det som faktiskt är bra i ditt liv!
Uppmaningen att vara ”tacksam” är något som kan ha en viss negativ laddning i svenskan. För många känns det som en käftsmäll, som att vi inte skulle ha rätt att klaga på det som är fel. Men faktum är att det finns få tekniker som så snabbt kan hjälpa dej att minska stress, komma ur depression och allmänt få ett mer konstruktivt sätt att hantera problem som att praktisera ”gratitude” som det heter på engelska. Genom att varje dag skriva ned åtminstone tre saker vi är tacksamma för övar vi oss på att ändra vårt fokus från det negativa till det positiva.Jag lovar, det ger en helt annan känsla om du är tacksam för att dina barn är friska och har starka röster än om du är stressad över att de skriker… Och med den känslan kan du kanske lättare hitta en lösning på problemet än om du går in i fight-or-flight-mode, får tunnelseende och ryter åt dem att hålla käften.
Minska på intrycken!
De flesta av oss skulle må bra av att “informationbanta”. Mängden information som vi dagligen utsätts för har på grund av vår allt mer ökande uppkoppling till internet via våra laptopar och smartphones ökat lavinartat de senaste åren. Kom ihåg att Tv, facebook, att slösurfa etc. INTE är avkoppling för vår hjärna! Försök byta ut en del av din screen time mot mer avkopplande aktiviteter som att läsa (alltså en BOK 🙂 ), meditera, promenera eller skriva.
Share this: